| Vad är en Vegan | |  | | | "En vegan är en person som inte äter animaliska produkter". Det är den korta definitionen, dock är verkligheten mer komplicerad än så. Läs mer här om vilka typer av veganer som finns.
Veganer har ofta etiska skäl som grund för sitt val av kosthållning, men det finns människor som är veganer av andra anledningar, exempelvis religiös övertygelse eller av hälsoskäl.
Många veganer undviker produkter som tillverkas på ett sådant sätt att djur lider eller dödas. En del veganer föredrar dessutom ekologiska och rättvisemärkta matvaror.
Veganer drar olika gränser för vad de äter eller hur noga man är i olika situationer. En del veganer är väldigt strikta medan andra äter honung och produkter tillverkade av insekter (exempelvis bivax och vissa färgämnen).
Det finns även ”fuskveganer” som undviker fisk, kött, ägg och mjölkprodukter men som ibland äter exempelvis musslor eller andra enklare livsformer.
Du bestämmer
Det är upp till Dig att avgöra vad som är etiskt och moraliskt försvarbart. Ingen annan kan göra det valet år Dig. Vad du sedan väljer att kalla dig är av mindre betydelse. I följande text kan du läsa mer om varför vi vill kalla oss veganer.
| För Djuren, Miljön och Människorna! | | | | | För Djuren
Djuren ses som levande maskiner i kött-, mjölk- och äggindustrin. Konsumenterna vill ha billiga varor och producenterna vill klara sig på en allt mer prispressad marknad. I denna situation är det djuren som får betala det verkliga priset.
Även i Sverige plågas många djur på olika sätt under uppfödning, transport och slakt. Men det allvarligaste är ändå att djuren förnekas ett naturligt liv där de kan få utlopp för sina känslor och behov. Många djur hålls instängda i trånga burar eller bås hela eller större delen av livet. De har inte möjlighet att gräva, böka, bygga bo eller umgås socialt på ett normalt sätt med artfränder.
Den dag vi verkligen visar respekt och förståelse för djurens känslor och behov kommer vi antagligen inte heller att vilja föda upp djur enbart i syfte att döda dem för mat.
De goda vegetariska alternativen till animalier gör att vi inte behöver stänga in djur och döda dem för att leva hälsosamt och gott.
För Miljön
Storskalig djuruppfödning innebär omfattande påfrestningar på miljön. Enligt jordbruksverket1 används 72 % av Sveriges åkerareal för spannmål (vete, korn & havre) som foder till de 75 miljoner djuren i svensk köttindustri. De stora odlingsarealerna leder till utsläpp av övergödningsämnen i sjöar och hav.
Förutom detta importeras tusenstals ton sojaprotein1 som används som kraftfoder till exempelvis mjölkkor. Om vi istället odlade grödor för att äta själva så skulle betydligt mindre areal behöva användas.
De miljarder idisslare som föds upp världen över för kött och mjölkproduktion släpper ut enorma mängder metangas när de bryter ner föda. Detta bidrar till växthuseffekten och ammoniak som avdunstar från deras urin bidrar till försurning av skogar och sjöar.
1991 jämförde lantbruksuniversitetet, livsmedelsverket och Lunds universitet blandkost, laktovegetarisk kost och vegankost och kom fram till att vegankosten var miljövänligast. Den vållar lägst utsläpp av kväve, metan och ammoniak och kräver minst energi att producera.
För Människorna
Flera av världens miljö- och solidaritetsorganisationer är överens om att det inte räcker med en omfördelning av existerande resurser. För att det i framtiden ska finnas mat åt alla måste köttkonsumtionen i de utvecklade länderna minska radikalt. En bit mark som kan föda 12 människor om grödorna som odlas äts direkt, kan bara föda en enda människa om grödorna istället ges till ett djur för att få kött. Idag används 40-50 % av världens samlade spannmålsproduktion till djurfoder.
Många av världens fattiga människor äter huvudsakligen vegetabilier därför att de inte har råd med animalier. För dessa människor är kött, mjölkprodukter och ägg symboler för välstånd och rikedom. Människor i världens rika länder måste ändra sina matvanor för att denna symbolik ska kunna förändras.
- - -
Det krävs radikala förändringar i människors livsstil om utvecklingen ska kunna vändas mot ett mer etiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Där hänsyn tas till våra medvarelsers känslor och behov.
- - -
1. Jordbruksverket: "Rapport 2002:12, Marknadsöversikt, Vegetabilier", sid 28
| Statistik | | | | | Vi vet att problemen med övergödning av sjöar och hav är stora över hela världen. Stora utsläpp av gödningsämnen kommer från jordbruket.
Den "totala" åkerarealen i Sverige används enligt1
- 35 % för att odla vallväxter (som huvudsakligen används till djurfoder)
- 47% till spannmål, där spannmålet fördelas enligt: 72% till djurfoder / 28 % till humanföda.
- 18% är övriga växtslag: raps, baljväxter, potatis, sockerbetor, mm. (Varav en stor del går till djurfoder)
Slutsatser
Skulle en majoritet människor huvudsakligen äta vegetablier så skulle vi kunna minska åkeraeralerna drastiskt. På alla de tre olika typerna av arealanvändning ovan. Detta eftersom animalisk föda kräver 3 till 10 gånger mer vegetabilier för varje kg animalisk slutprodukt jämfört med likvärdiga vegetabiliska alternativ2 (beroende på typ av djurart som utnyttjas).
1 Jordbruksverket: "Rapport 2002:12, Marknadsöversikt, Vegetabilier", sid 21
2 Naturvårsverket: "Det framtida jordbruket", 1997
|